emmajosefined.blogg.se

20121114

Kategori: Allmänt

En ny BabyBoom era visar sig i småstaden (även om Hässleholm nu uppnår kraven för att vara en storstad så kommer den alltid kännas väldigt liten). Någon är gravid som känner någon som nyss fått barn varpå denna personen känner någon annan som väntar barn och varpå denna personen också känner någon som nyss fått barn. Och så går det, runt, runt, runt. Jag har funderat lite på alla dessa tjejer som nu skaffar barn och många gånger önskat jag vore en av dem, men det finns en "kategori" jag inte faller in i; "Vi-som-skaffar-barn-med-killar-som-inte-vill-och-killar-vi-inte-älskar". Jag vill klargöra att jag absolut inte dömer någon och jag tycker att alla har rätt att ta de beslut dem tar. För mig är det väldigt svårt att förstå varför man vill ha ett barn med en man som man inte älskar och som man inte vill dela resten av livet med. Jag kan förstå att göra abort skulle vara ett oerhört svårt beslut att ta om man skulle bli gravid utan att det var planerat, men allvarligt talat, det finns många och många bra sätt att skydda sig från att bli gravid. Jag är en av de tjejer som väldigt gärna vill bli gravid, skaffa barn och leva familjelivet men har en sambo som inte känner sig redo och känner att han vill vänta något år. Hur svårt och tråkigt jag än tycker det är att vi inte är på samma nivå just nu så skulle jag aldrig, och detta säger jag alla dagar i veckan, vilja ha barn med honom innan även han är redo för det. Han är min stora, riktiga kärlek, min livskamrat och det är med honom jag vill ha barn. Jag vill inte ha barn bara för att och jag skulle aldrig försöka tvinga honom till något han inte vill. För mig är det viktigare att det är vårt barn, hans och mitt, än att jag får barn överhuvudtaget. Skulle jag mot alla odds bli gravid nu ändå, så är det inte heller bara mitt beslut om vi ska behålla det eller inte. Vi var två som skapade det och därför också två som ska bestämma vad vi ska göra med vår skapelse. Allt det här om att det är min kropp känns bara löjligt, vad spelar det för roll om nio månader om det var i min kropp barnet växte. Har jag ensamrätt på beslutet bara för det? verkligen inte. Jag vill att mina barn ska ha Johans mörka färger, hans härliga skratt och bedårande leende, hans ödmjukhet och givmildhet, hans humor och positiva attityd mot livet. Jag vill att Johan ska vara en glad, lycklig, kärleksfull pappa som älskar sina barn över allt annat och känna att han är precis på den punkt i livet där han vill vara.
 
Puss.

Kommentarer

  • Jacob säger:

    Kan inte hålla med dig bättre :) men kan du hälsa din härliga, mörkhåriga sambo på att svara på mina sms gällande aw på torsdag och att han betalar in mina 350kr :)) kram

    2012-11-14 | 22:08:09

Kommentera inlägget här: