emmajosefined.blogg.se

Känner mig rätt okej fram tills jag sätter mig på tåget till jobbet. Tröttheten slår på, humöret sjunker, känner mig väldigt obekväm. Kommer in på jobbet och märker direkt att idag blir det tufft. Börjar med att snäsa av min fantastiska underbara kollega, pluggar in hörlurarna för att få va ifred, hinkar kaffe, tuggar tuggummi konstant, tårarna kommer, tårarna går. Är yr, spyfärdig och trött. Engagemanget är i botten. 

Jag hatar när jag inte presterar på topp. Ångesten kommer. Har för mycket att göra. Var ska jag börja? Det leder till att allt blir skit. Jag vill dela mig i flertalet bitar och va på fler ställen samtidigt. Göra fler saker samtidigt. Kan vi stanna tiden? 

Imorgon är jag ledig. Skulle jobbat men fick ta ledigt. Ångest? Ja! 

Kommer jag kunna slappna av? Vila och hämta energi? Så många frågor, inte ett enda svar. 

Jag ska jobba i helgen igen. Jag borde jobba imorgon. Fan! Den konstanta dialogen som förs i mitt huvud tär på mig. Kan man vara för engagerad?